Valborg...

...är något som man bör fira. Har jag hört.
Kan väl även erkänna att jag har några vaga mimmesfragment från tiden när det var den viktigaste högtiden på hela året, och status handlade om hur många tygmärken man hade på sin studentoverall. Puh vad skönt att inte vara där igen! (Säger han vars studentstatus var ungefär lika hög som knäckemacka med en tunn salamiskiva ovanpå).

Nåja, årets variant av Valborgsfirande har handlat om att upptäcka nya klätterställningar, träna slagskott som GULD-BRYNÄS-Silfverberg, spana in körsbärsblommorna i Kungsträdgården, softa lite framför TV:n med bästa syrrorna, och tända en privat kase i öppna spisen. Det slog alltså gamla Uppsala-erfarenheter med hästlängder!

Jag gillar sista bilden, den säger så mycket om hur mycket de faktiskt tycker om varandra och trots allt hela tiden dras till varandra. För tillfället handlar mycket om tjafs och om att reta gallfeber på varandra (Lisa är klart värst), men helt plötsligt är allt som bortblåst och de är fullkomligt ljuvliga mot varandra igen, som på bilden. Det märks verkligen att de 20 månaderna som skiljer dem spelar mindre roll för var dag som går.
-Helt galet förresten att Lisa för lite drygt en vecka sedan blev lika gammal som My var när vi kom hem med lillasyster för första gången! Känns helt tossigt! Snart är min föräldraledighet slut, de tar studenten och firar Valborg i Uppsala tillsammans med ett gäng medicinare eller kemister och en stor dunk...