Köttkalas!

Tusen tack till fam Lantto-Berggren för kvällens snyltfest! Vi fick även träffa ytterligare två kära ansikten som bonus, nämligen Jimmy och Palma. Det frossades på mycket välskjuten gris och älg medans alla barn sprang som tossingar mellan sandlåda, lekstuga, cykelförråd och det alldeles egna berget. Det var faktiskt bara vid ett mycket kort tillfälle som de samlades vid bordet, -ca 7 sekunder efter det att glass och maränger plockats fram.

-Sällan skådas sådana tindrande ögon!...

Sjukhus istället för kalas...

En härlig helg hos Fammo och Faffa avslutades lite väl händelserikt. Igår var hela gänget och hälsade på apor, kameler och boaormar i Furuvik. En superdag med härligt brännande sol, ett kort mysigt sommarregn och massor av "gass-ätande". -Med strössel.

Idag var planen att ta det lugnt innan farbror Emils födelsedagsfika. Bad och plask i den ärvda krokodilen...

...byttes tyvärr abrupt mot ett akutbesök till sjukhuset efter nåt mystiskt bett som gjorde att både mun och ögon svällde upp.

Lite antihistamin senare var tösen däckad och sov tre timmar på eftermiddagen. Pigg och full fart igen på kvällen (se middagsunderhållningen i filmen nedan), men kalaset var tyvärr inte att tänka på. Sorry farbror, du kan få två Mentos-rullar nästa år istället.

Glad midsommar!

En stor dag idag

Tänk att det är så stort ståhej i hela stan bara för att jag blir 1,5 år idag, va!
Pappa ligger hemma och vilar medan jag och morsan tar en cykeltur för att kolla in hela spektaklet vid slottet. Strålande sol, mängder av glada människor och en härlig stämning.

Utsikt akkurat nå

Livet är ju inte så risigt!

No more "Dy"...

Nu är det officiellt, vår dotter heter My.
Efter nästan ett halvårs självrefererande till "Dy", så hände det
igår;
-Vad heter du? (Korkad fråga jag vet)
-Mmmmmmmyyyyy!!!

Det är konstigt, men mitt i all föräldrastolthet och glädje över
alla små framsteg så finns det även något som hugger lite i
hjärtat. De där små gulliga detaljerna är på väg att poleras bort
en efter en.

Bebisen har blivit en liten tjej, som sen har blivit en stor,
uppmärksam och aktiv tjej, som nu snart är storasyster. Framåt,
uppåt, fortare och tiden flyger! Kul att bloggen har varit med från
början som hjälp att minnas de söta nyanserna.

Tusen, tusen tack Gung-Fammo!

Den klantige fallskärmslandaren blev utskriven från Akademiska i söndags, men har inte direkt bidragit med särskilt mycket hjälp för hushåll, dotter och gravid fru.

(Ken, här finns plats för ett nytt "Ooh, boohoo!"...)

Tur för oss att My har världens bästa farmor som rycker ut och styr skutan ett tag. I några dagar har hon stått för markservice så att vi kan få lite fason på tillvaron med akutändrad jobbsituation, smärtstillande piller och klumpig kryckgång. Vi snackar handling, gungning i lekparken, matlagning, gungning i lekparken, fönsterputsning, gungning i lekparken. Ja, rubbet. Och lite till gungning...

Vilket virke är föregående generation är gjorda av? -Du kanske kan förklara, Ken?

"Gung-Fammo", du är helt fantastisk och vi kan inte tacka dig tillräckligt för dessa dagar!

Synd att du är så vass på att fly kameralinsen så att inte alla våra vänner kan få se ordentligt hur en förstaklassmorsa ser ut.

Det damp även ner ett kuvert i brevlådan idag. En av syrrorna på Akademiska hade nog lite extra dåligt samvete för allt matkaos under veckan, och hade smusslat ut en skärmdump från andra operationens "live-röntgen":

-Fotleden reparerad och fin igen, denna gång utan trasiga ledband som ligger i kläm i frakturerna.

Benet ser iofs lite mysko ut med en uppsättning fingrar på smalbenet. Fast det kanske är lättare att lära sig leva med det, än den protes som en manlig sjuksköterska tyckte skulle funka bra?...

Lika som bär?

På något sätt måste My ha tagit intryck av den gamla Monty Python-klassikern "Ministry of Silly walks". Ibland får hon bara för sig att testa nåt nytt gångsätt, ett ben som plötsligt blir helt stelt, ett annat som klampar, Bergatrolls-gången och nu i morse när hon plötsligt upptäckte att det är kul att gå på tå:

Det är väl egentligen bara de lurviga istf cerisa brallorna, kalufsen, halsduken, det spretiga skägget och luddiga öronen som skiljer, eller vad tycker ni?

Hemma!

Det firar vi med glass!

Testrullade nyinköpta syskonvagnen imorse. Bra extra lastutrymme i nr 2:s kryp-in som uppskattas extra mycket nu. (My ser lite missnöjd ut men det beror mest på att hon vill ha croissanten som jag har i munnen...)

Sedan drog vi till Uppsala och kramade Martin som ligger och lider, stackarn. Morfinet hjälper inte så bra, men det tror vi att kramarna gjorde. Imorgon får han äntligen komma hem, som i HEM. Det ska bli skönt. Nu är det 6 veckor på kryckor och förhoppningsvis 9 veckor till bebisen anländer... Vilken sommar, puh!
Att vara ensamstående förälder i en vecka var slitsamt och ensamt. Jag har fått både middagar och barnpassning av vänner och det har varit guld värt. Tack!

Humöret (och blöjan) på topp!

Gomorron pappa! Allt är lite upp å ner här hemma. Efter några knasiga nätter i din säng så sov jag i natt i 14 timmar (!) i min egen säng så att både jag och mamma fick sova ut rejält. Det var välbehövligt och nu är vi laddade för en ny dag. Men vi saknar dig och hoppas du får komma hem från sjukan snart!

Finbesök i sjuksängen!

Vistelsen på Akademiska har hittills varit minst sagt vimsig. En
djäkla massa kockar och en ganska illasmakande soppa... (i den mån
jag lyckas få allergianpassad mat över huvud taget)...

För att göra massa olika besked kortare så måste operationen av
fotleden göras om och preliminärt sker det på fredag. Om den
operationen och uppvaket går bra så är målsättningen att jag ska
få flytta till S:t Görans ortopedavd för eftervården. I hope!

Hur som helst så fick jag idag äntligen besök av mina två
älsklingar. Fantastiskt vad det är balsam för själen att umgås med
sina nära och kära! My tyckte först det var lite läskigt med
sjukhussäng och slangar i handen, men det gick fort över och sen var
det full fart som vanligt. Hon är en kul liten fjant vår dotter!

Äntligen hemma!

My fick skjuts hem av Otto & co och äntligen är det lite liv här
hemma igen. Det är väldigt tomt att vara hemma själv :( Imorgon blir
det tjejmys då Martin stannade i Gryttis för att träna inför SM
nästa helg.

Kindergarten Gryttjom...

Nu har hoppsäsongen kommit gång ordentligt. Jag och fassan fick lifta
med den sjukt snabba blå Saaben eftersom mamma behöver super-V70:n.
Gryttjom Kids ver3.0, Otto, Morre och Isabell rockar på bilden. Elis,
Mira, Felix och Joanna har också siktats (än så länge), så det
här blir en grym dag!

Klättermus rider på katt...

Rena snurren!

Ännu en påhälsning hos farmor och farfar där man alltid får lära
sig mycket viktiga saker (som att gå som ett bergatroll t.ex.) Igår
kväll gick My på den sista energireserven innan läggdags när hon
plötsligt kom på hur kul det kan bli om man gör sig själv yr i
mössan. Irländsk julafton strax innan midsommar...

Stulet blogginlägg...

Vi håller tummarna för en smärtfri resa mot nästa 100.000-ing!