Koh mak bilder

Sista bilderna från Koh Samet

Vår bunge 10 meter från havet. Och en sista gruppbild på hela högen - 15 pers!

Fisken Lisa!

Vi har sagt det förut och kan konstatera det igen; det är få saker som är så bra för barns utveckling som inspiration från andra barn (läs grupptryck)!

Igår bestämde sig Otto för att det där med armpuffar var överskattat och att man ju kunde dyka mycket bättre utan, och plötsligt simmade han som en fisk undervattnet, som om han aldrig gjort annat!

Lisa tittade storögt på och vips tog hon samma beslut, av med puffarna och plötsligt så simmar ungen under vattnet, helt galet! Så klart fantastiskt roligt, men också lite läskigt eftersom hon redan visat prov på övermod/obetänksamhet ett par gånger och hoppat i poolen utan att vi varit beredda att ta emot...
Det blir till att inte släppa ögonen från henne en enda sekund under resten av resan!

Tillbaka på brottsplatsen!

Vi är tillbaka på Koh Mak, brottsplatsen från tre år sedan:

http://mydenlilla.blogspot.com/2010/11/mitt-livs-varsta-natt.html?m=0

Mycket är sig likt, denna gången bor vi på en annan resort med tillgång till pool, men livet är precis lika lugnt och stillsamt som förut. Inte ens val av restaurang blir ett stressmoment, eftersom det bara finns typ två att välja bland och den ena är bättre. 

Största beslutet just nu är om vi ska lämna ön för Bangkok på lördag eller söndag. Vet inte om helgmarknaden Chatuchak är värd att offra en sista stranddag?...

Den som lever får se, lyxproblem!

--------------------------

-Sent on the run...

Loi krathong

Ikväll firades denna högtid över hela Thailand. Pga lite för mycket vind och vågor funkade lyktorna sisådär att få iväg... My och Lisa fick ta hem 2 st ikväll så de tände vi här i bungen före de somnade och imorgon om det är lugnare så skickar vi iväg dem i vattnet. En fin tradition.

Bad bad bad...

Vädret har varit kanon hela veckan och de flesta har nog varit mer i vattnet är uppe på land :-)

Och när det inte har badats så har det spelats svarte petter. Och kliats på myggbett. För huuuaaaa va bett vi alla har fått. Det är nog det enda vi kan klaga på denna vecka (förutom sjukstugan då förstås). Annars har sällskap, mat, väder och kvällshäng varit 5-stjärnigt varenda dag.

Imorgon lämnar vi alla denna ö och far vidare till Koh Mak. Alla utom familjen Leffler som far till Bangkok några dagar före hemresan på onsdag. Jättetråkigt att skiljas åt men många roliga minnen kvarstår.

Fisken My!

Tyra och My har verkligen simmat som små fiskar hela veckan. De har lekt simskola med varandra och gjort riktiga övningar vilket är kul att se. My simmar nu lätt en längd (12 meter lång är denna poolen) och har bra koll på när hon inte orkar mer och vänder över på rygg och vilar lite, eller simmar in till kant/vuxen. Detta stora utvecklingssteg är dock lite riskfyllt då vi lite för lätt släpper blicken från henne då hon fixar allt själv. Vi är ju många vuxna med, så "någon" har alltid koll men det kan man ju absolut inte lita på. Så hurra för My men fy på oss!

Å ännu fler...

Lyckades samla ihop alla barn för att ta en gruppbild som minne!

En annan kul matupplevelse för My (förutom cashew har hon nu även med stor framgång ätit pistasch) var Roti-pannkakorna för 40 bath som såldes på stranden. Helt utan ägg och med massa gott pålägg att välja mellan. My gick från att aningen skeptisk våga ta en tugga, till att tjata lite varje kväll på att få en pankis :-)

Veckan på Ko Samet i bilder

Även Lisa ville ha flätor och satt snällt i över en timme utan klagan!
Efteråt ville hon ha massage samtidigt som jag låg där, och det blev en snabbvariant av min timme, typ 30-40 minuter, så att vi blev klara samtidigt. Och att vår rastlösa lilla tös kan ligga still så och njuta trodde väl ingen... Fantastiskt.

Tillbaka i sjukstugan på Koh Samet...

Först och främst, vi har det toppen!
Idag begav sig tre familjer ut på äventyr, Leffler, Sundh och Bäcklin1. Vi misstänkte redan före avfärd att barnvagnsramperna inte skulle vara helt färdiga, så Bäcklin2 med Axel-flaxel valde att stanna vid hemmastranden. Mycket fegt och ännu mera klokt!

I princip hela östra kusten av Koh Samet består av bukter med sandstränder. Dessa separeras av kuperade uddar med djungelpartier emellan. Genom dessa leder en gångstig som förbinder stränderna med varandra, om man inte vill promenera längs den 4WD-körbara kostigen som löper längs hela ön.

Vi har vid några tillfällen tidigare traskat dessa stigar för att se nya stränder. Idag gick vi riktning söderut ett snäpp längre... Stigen från just denna strand var smalare, slingrigare, brantare, varmare, djurigare, fuktigare än de tidigare och efter ett ganska långt tag så var den faktiskt inte alls. Bara slut. Borta. Finito. Snårskog, trassliga lianer, miljoner mygg och taggiga buskar. Slut på roligt äventyr, start på tråkigt äventyr.

Som tur var handlade det om bara de sista 100 metrarna innan vi anlände nästa strand, men det var så tätt och trassligt att man inte kunde se, så där och då kändes det inte så muntert, främst för våra tappraste krigare. Saga, Tyra, My, Lisa, Otto och lilla Asta.

Nåväl, fram kom vi och med ett snabbt svalkande bad och en glass i magen var allt svett och kli som bortblåst och vi kunde njuta av stranden som faktiskt var den finaste vi upplevt här på ön.

Hemresan fick bli med speedboat. Kul! Väl hemkomna på eftermiddagen slocknade Jenny som varit ganska sliten de senaste dagarna. Och när hon väl vaknade igen vid ungarnas läggning, gick det inte att dra ut på längre. Jenny nattade barnen så att vi skulle kunna åka in till byn för att besöka samma sjukstuga där My fick en rabiesspruta för ganska precis tre år sedan. Martin slängde hastigt och mindre lustigt i sig en maträtt som visade sig innehålla ägg. Det är ju praktiskt att klara av flera eländen samtidigt om man ändå ska till läkaren...

Lars vaktade kidsen medans vi hoppade upp på den skumpiga flaktaxin i kolsvarta senkvällen. Samma superproffsiga läkare som sist. Konstaterad öroninflammation med tre dagars ordinerad öronspolning på kliniken, värktabletter och antibiotikakur (som den rutinerade Jenny redan hade med sig hemifrån). Själv visade jag upp mina äggiga boxarögon och fick antihistamintabletter med krut i.
Man blir trött av dem...
Så god natt på er alla, vi har det härligt på en toppenö med sol och bad, supermat (iaf mestadels) och fantastiskt resesällskap! -Även om vi funderar på att amputera Jenny i höjd med halsen.

Nötter

Före resan tog vi blodprov på barnen för att se om nötallergin växt bort. Samma dag vi åkte fick vi reda på att Lisa är helt fri från allergier. Hon tål alltså ALLT.
My är fortfarande allergisk mot vissa nötter (bl à hasselnöt och jordnöt) men har har blivit "fri" från andra, däribland cashewnötter. Så igår fick hon äta en nöt vid lunchen. Ingen reaktion, så på kvällen fick hon äta fler. Och vad hon åt. Hon tryckte i sig en hel påse cashew. Kul, tycker vi och hon är också jätteglad att hon får äta vissa nötter. Och nya favoriträtten på restaurangerna här nere är numera chicken-cashew-rice.

Flätor!

Saga och My ville göra flätor så sagt och gjort - idag fick de gå på salong :-)

1,5 timme och 400 bath/person senare så såg det ut så här. Fint eller hur!

Dagarna rullar vidare...

Mangon är lika god och billig som för tre år sedan. Hålen grävs inte lika djupt nu när Calle inte är med men vi njuter av att göra precis ingenting! Igår firade vi alla fäder genom att skicka dom på thaimassage. Idag var det vår tur att bli knådade (Mors dag är väl resterande dagar på året?)

Mat mat mat

Och vilken mat! Så otroligt gott nästan allt vi äter. Höjdpunkten hittills var ikväll när de dukade upp bord vid stranden åt oss och vi fick se en liten eldshow samtidigt.