Lördag morgon...

...och vi smygtittar på nya förskolan som tjejerna börjar på i höst.

Vilodag...

De senaste två-tre veckorna har minst sagt varit lite kaosiga med tema flyttkartonger, snickarbyxor och frustration över att inte hitta någonting.

I morse efter frukost började molnen spricka upp bestämde vi oss därför att ta ledigt från allt fixande en dag. Kartongerna finns säkert kvar till sen nån gång..

Istället gick vi på upptäcktsfärd i närområdet. Första stopp straden och klipporna 500m bort. Soligt, blåsigt och kallt i vattnet men vi gissar att stället har potential till betyg fyra av fyra Bäcklinare framåt sommaren.

Finbesök!

Dubai-Anders är här och hälsar på och kör ett parti fussball. Mycket roligare än att packa upp flyttkartonger :-)

Nu bor vi i huset!

Efter en intensiv vecka och helg med ovärderlig städ-, barn- och flytthjälp av mor- och farföräldrar (miljoner tack!) så har vi nu lämnat lägenheten för gott och sovit första natten i huset. Orkar inte skriva så mycket mer än att allt har gått jättebra och vi stortrivs, trots kaoset bland kartonger.

My firades av på förskolan i fredags och har nu ett långt sommarlov framför sig tillsammans med Martin och Lisa, och jag ska vara ledig i princip hela juni och 3 v i aug. Det blir en härlig sommar tror jag minsann!

Trädgårdsarbete verkar kul

Det här är några bilder från förra veckan när vi var i vårt hus för "första" gången.

Living in a box...

Snart bär det av, och vi bär och bär...
Eller mer sanningsenligt sagt så är det mest farfar som bär, jag utfodrar barn medan Jenny jobbar helg.

Men vi tar det från början. I onsdags fick vi nycklarna till huset, och redan samma eftermiddag kom golvläggar-Harald och målar-Kjelle på besök för att planera de kommande arbetsinsatserna. På torsdag morgon var det skinande rent flyttstädade huset fyllt med trädamm från golvslipningen. Nu tre dagar senare har vi häftiga nya golv i större delen av huset. Gött! Från imorgon ska det mölas bort furu.

Under tiden har alltså Jenny jobbat och bästa farfar har kommit hit med en bauta-släpvagn för att supporta med flyttlasset. Vi har redan kommit riktigt långt på vägen med en nu ganska ekande lägenhet och soffsovning den kommande veckan. Garaget vid Brandstationen är däremot inte ett dugg ekande, det är fullt. Det har kånkats och körts fram och tillbaka hela helgen och under tiden har tjejerna varit värsta änglarna och underhållit sig i princip själva medans vi sprungit med kartonger. På gott och ont, som jag snart kommer tillbaka till.

Nu till bilderna. Stackars My har haft en tung vecka med vad vi tror är en elak pollenreaktion. Ögonen rinner och svider, astma och nys vilket är illa bara det. Men värst av allt är att hon lekte nakenfis på vår balkong samtidigt som den stora björken intill passade på att fullkomligt explodera. Klådan satte in ganska omgående och efter en natt hade hon klöst sönder sig fullkomligt på främst ben och rumpa. Sedan dess har klådan hållit i sig, trots att vi smörjer med kortison och mjukgörande flera gånger både dag och natt. Lakanen är helt nedblodade. :'(
Vi har nu fått tid på tisdag hos en allergispecialist på en barnmottagning, så vi får verkligen hoppas att de kan hitta en effektiv och snabb behandling, för hon lider helvetets kval med den klådan.

Nu tillbaka till det där med att ongarna skött sig själva på gott och ont...

Jag och farfar kommer upp till lägenheten efter att ha fyllt släpvagnen med bohag. När vi lämnade lägenheten satt de båda som ljus framför TV:n och kollade film. När vi öppnar dörren är soffan tom trots att filmen fortfarande är igång. Från badrummet hörs dock skvalande vatten, och från tjejernas rum ett konstigt men välbekant surrande.

Farfar som är först in kan inte riktigt dölja sitt missnöje med att Lisa sitter på badrumsgolvet och leker med hans bettskena. Situationen blev snäppet värre (roligare) sekunderna senare när vi fattar vad surrandet är. My sitter och myser med nöjd min och himlande ögon, kliandes bensåren med farfars eltandborste. -Tusen tack för flytthjälpen farfar!

Nu är det vårt!

En första titt i och runt vårt hus och sedan lunch på lokala haket. Yeah!

Valborg...

...är något som man bör fira. Har jag hört.
Kan väl även erkänna att jag har några vaga mimmesfragment från tiden när det var den viktigaste högtiden på hela året, och status handlade om hur många tygmärken man hade på sin studentoverall. Puh vad skönt att inte vara där igen! (Säger han vars studentstatus var ungefär lika hög som knäckemacka med en tunn salamiskiva ovanpå).

Nåja, årets variant av Valborgsfirande har handlat om att upptäcka nya klätterställningar, träna slagskott som GULD-BRYNÄS-Silfverberg, spana in körsbärsblommorna i Kungsträdgården, softa lite framför TV:n med bästa syrrorna, och tända en privat kase i öppna spisen. Det slog alltså gamla Uppsala-erfarenheter med hästlängder!

Jag gillar sista bilden, den säger så mycket om hur mycket de faktiskt tycker om varandra och trots allt hela tiden dras till varandra. För tillfället handlar mycket om tjafs och om att reta gallfeber på varandra (Lisa är klart värst), men helt plötsligt är allt som bortblåst och de är fullkomligt ljuvliga mot varandra igen, som på bilden. Det märks verkligen att de 20 månaderna som skiljer dem spelar mindre roll för var dag som går.
-Helt galet förresten att Lisa för lite drygt en vecka sedan blev lika gammal som My var när vi kom hem med lillasyster för första gången! Känns helt tossigt! Snart är min föräldraledighet slut, de tar studenten och firar Valborg i Uppsala tillsammans med ett gäng medicinare eller kemister och en stor dunk...

Förra lördagen...

... var det sånt här väder. Koko!

Utsikt just nu!

Vi vuxna packar ner i flyttkartonger, de små badar :-)

Facelift...

I höstas var det nåt helyllepucko som stal grillen på racerVolvon. Sedan dess har vi åkt i en raggarVolvo istället. Drygt att behöva lägga tusenlappar på nonsens.

För någon dag sedan hittade jag dock en precis likadan på laga.se och vips så fick man göra sin största bilmekarinsats någonsin (6 små plastfästen). Hur som helst, skönt med ett irritationsmoment mindre i tillvaron.

Från facelift till bodyscan är steget kanske inte så långt. Mer om det i nåt annat bloginlägg... Kanske.

Tröstglass...

När vi kom till förskolan idag möttes jag av en otäck syn. Alla barn på väg ut, utom en...
My låg istället ner på golvet med Renata över sig och en isblåsa mot skallen. Blä!
Hon hade klotat nedför trappen på väg ut, och hade en fläskig bula i pannan och ett uppsvällt sår över kinden.
Gråt och tandagnisslan och en tröstglass på vägen hem. Lisa tjuter GLLAAAAAASSSSS!!! som bara hon kan. Själv tycker jag mest det är synd att det är så förpillat kallt.

Trots sjukdom...

...Eller kanske mer sjukdomstrots?

Både My och Lisa har varit krassliga fre-mån. Inte mycket, bara tillräckligt för att inte kunna gå ut. I kombination med helgjobb för Jenny kan resultatet bli minst sagt frustrerande, för alla. Rastlösa och understimulerade barn som inte gör annat än att jaga uppmärksamhet, retas, gnälla, skrika och pusha gränserna. Daddy goes bananas.

Nåja, alla har tagit sig levande ur eländet utan alltför stora skador (fysiska såväl som psykiska), och ordningen är nu äntligen återställd.

Lisa och jag firade med att besöka "Rum för barn" vilket var länge sedan. Det är verkligen jättemysigt! Vi hann även med att luncha tillsammans med Uffe och Kaula, innan vi hämtade Mysan. Därefter blev det en eftermiddagslek i Kronis med förskolekompisen Inez.

En bra dag, äntligen.

Konsekvensen...

... Av att ha byggt "Världens bästa koja på Fridhemsgatan 8, 6tr" är att man inte har något bord att äta lunchen vid. 

-Ny picknick! Denna gång med hänförande utsikt över kylskåpet och baksidan på soffan. Valfri lördagsmeny innebar köttbullar, ris och majs för ongarna, och thai-left-overs för åldermannen, här festar vi loss minsann!

Från min iFån

Plan C...

OK, helhelgsplanen I Fruängen toksprack då samtliga kids blev slagna i huvudet av feber-och snormonstret. Tråkigt värre, vi hade nog alla sett fram emot ett bra vardagsbreak.

Jenny jobbar helg så då gjorde vi upp plan B som innebar en 150m lång cykelutflykt för två tjejer och en pappa till krovgrillen i Rålis. Vi väcktes av "Det snöar!", så plan B kändes snabbt ganska B.

Improviserad plan C innebär heldagsprojektet "Världens bästa koja på Fridhemsgatan 8, 6tr". Vi snackar två sovplatser, en LEGO-hörna, en bio, en bilbana utanför och självklart en picknickplats för fruktstunden. Inte fy skam det heller!

Det får iaf duga fram tills i eftermiddag då vi tar på oss Brynäströdjorna och kollar in näst sista matchen innan guldet är hemma igen...

Sjukstuga

My hade värsta nysdagen igår på förskolan, men var pigg och glad för övrigt. Ingen feber. Gissningen är att lilla fröken fått första smaken av pollenallergi. Hmmm. :(

Nåja, efter en jobbig natt där hon nös, hade ont, lite feber och en vätningsincident bestämde vi oss för att ha en lugn dag hemma med film och nedbäddning i soffan. Lisa vill såklart sympatisjuka sig lite, men alla myror hon har i blöjan gör det svårt att mysa mer än sisådär 7 sekunder åt gången...

Hoppas My piggnar till så att vi kan ha vår helgdate med Sundh:arna som planerat!

Vi kollar på golv :-)

Påskfirande

Med kort varsel kunde jag ta ledigt fre och sön (jobbar man inom handel så finns det inga röda lediga dagar...) så då bestämde vi oss för att åka ner till släkten i Varberg för att fira påsk, som traditionen bjuder. Hela skaran på 23 personer sågs igår på påskafton och My och Lisa tycker det är väldigt kul att träffa alla 9 kusiner och de leker bra ihop fast de inte träffas så ofta som vi skulle vilja.

När vi kom ner i torsdags hade mormor köpt en växasäng till My. Så glad hon blev! På fredagen somnade hon dock i vår säng mitt på dan, med jacka och mössa på...

Efter en helg med mycket glass, bus, tävlingar och lek är vi nu på väg hem igen. My höll sig uppe till midnatt igår så hon somnade 5 min efter vi började åka och sover nog hela vägen hem. Imorgon ska vi kolla på sängar till barnens rum i nya huset. Nu är det bara 4 veckor kvar tills vi flyttar!

En superhelg!

I lördags var det dag för del 2 i "märkliga morgnar". M och jag vaknar vid 08.15 till en knäpptyst lägenhet. Då minns jag att vi vid 06 hörde My släpandes en stol och att Martin ropar "gå och lägg dig" varpå vi hör små snabba fötter rusa tillbaka till sitt rum :-) Sen somnade vi om.

När vi mornat oss går Martin in till deras rum för att kolla om de verkligen sover och då hör jag Martin säga "näääämen vad gööööör ni?!" Jag blir ju lite nyfiken och går dit för att kolla vad de har hittat på nu... Då sitter My i Lisas säng med en stor påse godis i knät. Båda tjejerna har största flinen på den här kontinenten och Lisa visar stolt hennes mun som är full av geléhallon och nattlinnena är kladdiga av choklad. Alltså, det går ju inte att göra annat är att fullkomligt bryta ihop av skratt, fast man borde bli tråkigt vuxen och läxa upp dom. Hahaha. Ongar!

Jag vet att jag köpte precis ett kilo godis, så jag var tvungen att väga påsen för att se hur mycket de hade smockat i sig. 400 gram kvar i påsen. Minus det jag och M åt igår kväll, typ 2-300 gram. Nu blir det inte lördagsgodis på ett halvår ;-) Vi har ingen aning om de har suttit där i en kvart eller två timmar.

När vi släppte vildarna lös byggde My en hinderbana och bägge sprang typ 100 varv. Det var omöjligt att få i dem frukost kan jag säga. Nåväl, nu har vi lärt oss att gömma godiset bättre till nästa gång :-)

Sockerstinna sötnosar!

Igår var vi på en fantastisk rolig tillställning hos Törnestams. Det har blivit en tradition där vi är tre familjer som ses ca 1 gång/år och börjat mitt på dan med bubbel och sen äter vi god mat hela kvällen lång. Våra barn var med och vi hade hur kul som helst. Lisa somnade vid 19 och My låg i soffan och kollade film tills hon somnade lite senare mitt i allt ståhej. Jag minns att jag tyckte det var mysigt när jag var liten, att få vara med och somna in mitt i kalaset. (och det gör jag ju fortfarande...) ;-)

Vid 02 promenerade vi hem och idag har vi bara varit inne och tagit det lugnt och sovit om vartannat. Snön där ute är inte så lockande...

Vi har påskpyntat med jättefina saker från Martins mormor som vi är så glada för att få ha ärvt. My säger att jag är tuppen, Martin hönan och sen är det lite oklart vilka kycklingarna är, enligt henne.

Vi har även gjort pom poms av silkespapper och servetter. Hur enkelt som helst och väldigt effektfullt om man ska ha party/kalas!

Visst blev de fina!

Om du vill göra egna har du en enkel instruktion här.