Så kom han då äntligen...

Efter Kalle, god middag och lång väntan för barnen, så kom han äntligen gåendes längst med vägen långt bort - tomten!

Kanske är det sista året som My tror på tomten, vem vet? Denna gång var de trollbundna båda två! Farfar gjorde ett ypperligt jobb (trots felsägningen på slutet) :-)