Utsikt akkurat nå

Coola pappa kör downhill i Hammarbybacken och jag och morsan tittar
beundrat på :)

Grattis mormor och morfar...

...på 43:e bröllopsdagen idag på valborgsmässoafton! Dagen till ära är jag söt som socker i detta fina set som mormor (inte Monica som jag sa tidigare) stickade åt mamma på 70-talet!

Kvällsbus med pappa...

I världens finaste tröja som mormor stickat.

Första grillen i parken!

Vi och tusen andra med rykande engångsgrillar invaderar Rålis denna
första varma vårdag.

Utsikt akkurat nå...

Fikapaus för tre blekfisar på terrassen. Dagens projekt är att bygga
klart Martins finurliga grillplats. Nu saknas det bara en grill :)

Lurigt värre

När pappa slagborrar upp nya badrumsbelysningen mitt under middagen
så vill man ju inte bli störd!

Mjaaaaau

Stackars lilla skrynkeltrollet har en stelhet i nacken och får gå på sjukgymnastik. Första besöket idag och hon tänjde så hårt så det rullade stora tårar och kom höga toner (som blödiga föräldrar känns det som att hon kommer att kunna vrida huvudet ett helt varv om vi tar i så hårt). Nädå, sjukgymnasten var bra och har gett oss övningar som vi ska göra varje dag här hemma och så hoppas vi på att My är helt återställd vid 8-9 månaders ålder.

Det är betydligt roligare att sitta på pappas axlar!

Ikväll hade vi dessutom första kompletta sittande familjemiddagen! My i sin egna lilla stol ätandes mosad potatis med mamma mu-mjölk. Det var väl ingen hejdundrandes portion som gick ner, men hon var väldigt nyfiken och förvånad över det där konstiga kletet som åkte in i munnen (och ut igen) :)

4 månader

Hurra för mig idag! Att resa mig upp till stående är så skoj så
jag kiknar av skratt varje gång.

Söt som socker

Jag är så söt så mamma och pappa får karies! Imorse rullade jag
runt från rygg till mage och gav favvo-nallen en puss. Livet är extra
härligt när man är nakenfis.

Kusinmiddag

Grimheden bjöd på grillpremiär för säsongen ikväll. Supergott.
Linda har rätta snitsen med My, som dagen till ära har på sig en
kofta som tant Monica stickat till Jenny på 70-talet. Tjusigt!

Tjejmys

Lotta och Linn bjuder på fluffiga nybakta scones, mmm.

Pricktest

Idag träffade vi en väldigt bra barnläkare. Mys tapperhetsmedaljer fortsätter öka, idag var det dags för pricktest. Ingen mjölkallergi, däremot tål hon inte ägg. Och jag som proppade i mig ägg hela påsken... :(

Läkaren upptäckte dessutom några andra 'frågetecken' av ren slump så nu inväntar vi kallelser till olika specialister i vårdkedjan. Skönt att bo i Sverige och få snabb och bra hjälp, när man är en ledsen och orolig förälder.

Påskfirande

Det blev en härlig sommarvarm påskhelg i Varberg. My mådde bättre och for i rask takt mellan mor- och farföräldrarnas, morbrödernas och kusinernas famnar och stormtrivdes.
Påskafton var lugn och skön med promenader vid havet.
På påskdagen döptes My. Hon mådde gott och var glad i fadder Bosses famn under hela dopet. Gudmor Maria sjöng fint, som alltid. En väldigt fin dag. Dopklänningen är från Martins dop -74. Passande nog passade monogramen M(artin) och E(mil) även till My Elin!

Medan vi satt och väntade på att dopet skulle börja hittade vi den här sköna peruken i kyrkans barnrum.
Martin och hans föräldrar gjorde en kupp mot hela högen Leffler som är inbitna Frölunda-fans. My fick sin första Brynäs-klubbtröja med eget tryck och allt!
På kvällen umgicks vi 'ungdomar' traditionsenligt med middag och femkamp (eller snarare tvåkamp...). Här gosar de tre tjejkusinerna med My som var stormförtjust.Morbror Lars lockade fram många skratt.

Glad påsk!

I brist på kyckling fick det bli en anka :)

Nu går bilen mot Varberg!

Roligare tider stundar...

Shit, det här har ju blivit värsta deppo-bloggen!

Vill bara höja stämningen lite med konstaterandet att nu är det dags för långhelg, och det ska bli superskönt/superkul/superparty-party! 

-Så det så!

Nu känns det mycket bättre igen.

Hej igen Astrid...

Nojjiga föräldrar kanske, men efter devisen "better safe than sorry" åkte vi idag och hälsade på sagotanten igen. Andra resan på fyra dagar. Brings back memories för pappsen, och gissningsvis samma sak för farföräldrarna efter att ha beskådat denna bild...

-Mycket riktigt, andningsapparat med Ventoline. Sorry för den suddiga bilden, My var inte så intresserad av att posera stilla och fint.

Nåväl, nu ska vi inte dra för stora växlar av detta, diagnosen är rätt och slätt dunderförkyld tös med en virusinfektion, som gör att man som liten lätt kan få astmaliknande symptom pga allt slem och äckel-päckel i de små luftvägarna.

Nojjiga föräldrar eller ej, det känns iaf skönt att få omedelbar respons och stöd när man tycker att hon får kämpa onödigt mycket. Men så kul är det ju inte...

Måste avsluta inlägget med att konstatera högt och tydligt så alla kan höra att Astrid & Co rockar! Proffsiga, lyhörda och effektiva. Fram och tillbaka på mindre än tre timmar (och då äger vi fortfarande ingen bil). Kollektivåkningen i Sthlm är alltså oxå rock'n'roll-bra! Bussåkning kan iofs ha andra nackdelar, men det är en helt annan historia...

Besök hos sagotanten

Fy 19!!! 

Till slut kunde vi inte stå ut med att lyssna på rossel, host och slem, men framför allt inte med att se på hennes förtvivlade kliande och klösande på det som BVC kallat "torrfläckar". Vi åkte in till Astrid Lindgren nu på kvällen.

Läkaren var mycket förstående och snappade genast upp vår oro för eventuell arvsburen överkänslighet, och vips blev Jenny satt på mjölkfri diet i två veckor och vi fick en remiss för allergiutredning på Sabbatsberg. Vi får se vad som händer sen.

Hur som helst; Mysan kopplade på charmen mellan hostattackerna så läkaren fick sig en liten flirt. Åt hälsotillståndet just nu är det inte mycket mer att göra än att vårda "eventuellt-eksem-fläckarna" med olika sorters gegga, och se till att det inte blir infekterat. Snuvan får vi helt enkelt bara rida ut... -Buhu, det skär i hjärtat!

Well, summa sumarum så är vi iaf glada över att blivit lyssnade på, och hoppas att kommande insatser kan komma att skjuta våra farhågor i sank.

Det skär i hjärtat...

...när man hör hur tappert en liten människa rosslar, hostar slem och är hes som Bonnie Tyler. När hon i nästa ögonblick ändå spricker upp i ett leende av helt villkorslös kärlek, då dör man lite grand. 

-Fy 17 för att vara sjuk. 

-Fy 18 för att ha en sjuk bebis!!!

Mina ynkliga älsklingar tar igen sig.

Krassligheten fortsätter

Pappa blev hemma sjuk resten av veckan. Vi fick dock med honom ut på
en uppfriskande promenad och båttur till Djurgården i det soliga
vårvädret. Pappa spanar gillande in Grönans nya berg- och dalbana...

Jag börjar vänja mig vid pappas nysningar nu...

Idag mår pappa bättre och storstädar på terrassen, men jag och mamma börjar bli snuviga och febriga. Buhu.

Äta ute

1:a april och det är äntligen tillåtet att öppna uteserveringarna igen. Det firar vi med en första ute-ätning på en soldränkt trapp nere vid strömmen. Fassan är febrig, hängig och hemma från jobbet. Dunvästen åker av och på i takt med frossan, men det var skönt att få lite solenergi på promenaden.

-Tur att det finns två tjejer som tar hand om en!